Att välja teleskop

av Rymdbutiken
5 november 2005 (uppd. 2016)

Genom åren har tusentals potentiella teleskopköpare kontaktat Rymdbutiken och velat börja observera stjärnhimlen. I början förvånades vi över hur många det är som är intresserade av rymden och länge önskat sig ett teleskop. Men nu är vi inte lika förvånade längre, eftersom det verkar som om de flesta vid något tillfälle i livet har önskat att de kan titta ut i rymdens oändlighet från sin lilla plats på jorden.

Det tycks dock som om de flesta som skaffar sig ett teleskop har haft ett djupare intresse sedan de tidigare tonåren, eller ännu längre tillbaka. Någon har berättat att det började med en plansch i det gästrum som hon spenderade sommarloven i skolåldern, någon annan satt på morfars axlar och blickade upp mot världsalltet.

Om du länge har önskat dig ett teleskop, eller likt mig själv sedan tolvårsåldern, och finner att du verkligen känner för det, så har du säkert en hel del frågor. Det finns mängder med websidor på internet och annonser i svenska och utländska astronomitidningar och websidor, och nästan lika många åsikter om vilket teleskop och vilka tillbehör som är bäst. Och hur ofta köper man egentligen ett teleskop? Det gäller att ta sig ur förvirringen, och det är det jag hoppas att denna sida skall göra.

oops

Informationen är uppdelad i olika delar: Frågor som du bör ställa dig själv innan du börjar, teleskopkonstruktioner och deras för och nackdelar och frågor och svar kring tillbehör.


Till att börja med, ställ dessa frågor till dig själv:


Vill jag använda teleskopet på natten, på dagen eller både och?

Alla teleskop passar inte för alla användningsområden. Om du vill använda ditt teleskop för att titta på fåglar exempelvis, så bör du välja en refraktor eller ett Schmidt Cassegrain-teleskop. Du bör helst undvika reflektorer. Anledningen är att reflektorer (mer om konstruktionsskillnader senare) ger en upp-och-ned vänd eller spegelvänd bild av världen, medan både en refraktor och ett Cassegrain-teleskop kan ge en rättvänd, ej spegelvänd bild.

 

Vill jag kunna fotografera genom teleskopet? Eller bara titta?
Om du tycker om att fotografera eller tror att du kommer att göra det i framtiden, så är det viktigt att tänka på en del saker. För det första, ett stadigt stativ till ditt teleskop är mycket viktigare än vanligt... och det är alltid viktigt! Ett vingligt stativ vill ge en suddig bild, speciellt när det blåser lite eller om marken inte är dämpande. Undvik de enklare 60-70 mm alt-azimut refraktorerna. Stativet som följer med dessa är inte stabila nog för någon längre stund fotografering.

Du bör också undvika de icke-motoriserade Dobson-teleskopen om du vill fotografera genom teleskopet. Denna typ av teleskop är mycket bra för att titta igenom, men det går inte att låta teleskopet följa himmelsobjektens skenbara rörelser. Så kvar på listan har vi då bra refraktorer, katadioptriska teleskop och ekvatoriellt monterade reflektorer. Om du vill börja med galax-fotografering som du ser i de avancerade amatörastronomiska tidskrifterna, så behöver du motordrivning på båda teleskopets axlar - och monteringen måste vara ekvatoriellt upphängd. Vi återkommer till detta.
 

Skall teleskopet monteras i ett observatorium? Vill jag kunna transportera det i bil? Kanske t.o.m. ta med det på flyget?
En viktig faktor är om teleskopet skall vara portabelt. Om du vill ta med dig teleskopet på ett flygplan, så kan det vara bra att välja ett som du kan lägga under stolen framför dig, för att slippa vara nervös. Om du vill ta med dig teleskopet i bilen och köra ut på landet (en mörk stjärnhimmel ger den bästa observationen och upplevelsen),  bör du tänka på att teleskopet, stativet och tillbehören får plats i bilen (och lämnar lite utrymme kvar för en termos med kaffe). De bästa portabla instrumenten är Cassegrain-teleskop och refraktorer med kort fokallängd. Ännu lättare att ta med sig är små tubkikare på stadiga fotostativ (se instrumenten under Tubkikare).

 

Vem ska använda teleskopet, en vuxen, ett barn eller båda?
Om du tänker köpa ett teleskop till dig själv (om du är vuxen) eller till någon annan i liknande ålder, så bör du komma ihåg att våra förväntningar är lite högre än hos barn. Vi förväntar oss att teleskopet rör sig friktionsfritt, ger en perfekt bild och tillåter oss att observera en mängd objekt. Ett barn kan mycket väl vara nöjd med att titta på månens kratrar eller Saturnus ringar. Tänk också på barnets ålder: ju äldre de är, desto mer förväntar de sig. Ett billigt teleskop från många postorderfirmor och optiker är inte värt att köpa oavsett åldern på användaren. De som är väldigt intresserade av astronomi kan helt förlora intresset för sin hobby på grund av den mycket dåliga bilden och de skönmålande utfästelser som görs. Då är det bättre att skaffa en bra prismakikare eller tubkikare, köpa ett begagnat teleskop eller att spara pengarna för att köpa ett bättre teleskop när du får råd.

 

Har jag en dator och skulle det vara jättekul att kunna köra mitt teleskop från denna och möjligtvis använda en systemkamera eller CCD-kamera kopplat till mitt teleskop?
För trettio år sen var det här delvis en onödig fråga, för på den tiden användes CCD-kameror endast av professionella astronomer på observatorierna. Idag hittar vi mängder av annonser i tidskrifter riktade till amatörastronomer.

Om du har en bärbar dator eller tänker köpa en snart, så kanske du skall tänka på om du vill koppla ihop ditt teleskop med datorn och styra den från datorn. Vill du fotografera och kunna se den tagna bilden på datorn, så erbjuder flera av dagens digitala systemkameror s.k. live-view, så att du kan se informationen i kamerans sökare på din datorskärm. För den allra mest avancerade finns speciella CCD-kameror speciellt framtagna för astrofotografering. Den här typen av utrustning är dyrare än det vanliga teleskopet men den är inom räckhåll för mängder av människor, OCH det ger dig omgående ett resultat på din teleskopanvändning när du kan se bilder på bildskärmen några minuter efter att de har tagits! Nu är en fantastisk tid när man kan börja med en underbar hobby som astronomi.

Även om teleskopen knappt utvecklats optiskt de senaste 50-60 åren, så har det hänt desto mer avseende motorisering och datorisering. De flesta kompletta teleskop som introduceras idag är redan från början datorstyrda; en del av dem har en medföljande handdator och andra är förberedda för att styras via WiFi eller kabel med en mobiltelefon eller surfplatta. Innan du bestämmer dig, tänk noga igenom hur du har tänkt använda teleskopet och vad du vill uppleva. Kontakta oss gärna om du är osäker.

 

Vad får det kosta?
Detta är kanske den viktigaste frågan, eller hur? Teleskop finns inom ett stort prisområde, allt från dryga tusenlappen för en 60 mm alt/azimutal refraktor med montering och stativ (man kan anta att teleskop alltid har ett stativ, om det inte speciellt sägs att det inte gör det), till mer än 100.000 kronor för en Celestron C14 med datorstyrd montering. Som tur är finns det mängder med alternativ mellan dessa två belopp. Som fingervisning kan du använda nedanstående beskrivning.

1000-5000 kronor för 60-90 mm refraktorer, antingen alt/azimut eller ekvatoriellt monterade, 114-130mm reflektorer och bra 80 mm tubkikare. 

4000-8000 kronor för 80 - 120 mm akromatiska refraktorer på manuella och stadiga ekvatoriella monteringar, 4-tums Maksutov-Cassegrain. Inom prisområdet finns även heldatoriserade, alt-azimutmonterade refraktorer och Newtonteleskop.

10-17000 kronor för 5-6 tums datorstyrda teleskop.

18000 kronor eller mera för 8-tums eller större datorstyrda Schmidt-Cassegrain med alla tillbehör (inklusive GPS) och för större apokromatiska refraktorer med datorstyrda monteringar och stativ.

Nu när du själv har ställt dig dessa frågor och förhoppningsvis har svarat på en del av dom, så är det dags att lära sig de olika teleskopkonstruktionerna som finns på marknaden idag. Som du kommer att se, så finns det en konstruktion som passar dig bäst. För att bestämma sig går det bara åt lite läsning, rannsaka sitt samvete, och i några fall ifrågasätta de olika behoven.